uppochned
Jag börjar inse saker samtidigt som jag inte har en aning om andra. Hur normalt låter det? Det kanske är ytterst normalt bland folk i min ålder nuförtiden. Galet knepigt. Men hur normalt är egentligen normalt, och vad är egentligen normalt. Jag tror att det är normalt när jag känner mig lycklig och allt går framåt utan en massa hinder. Och just nu känns det som spunnet socker; stort, rörigt men sött.
Äh, jag ska inte bli så tråkig med en massa tankar hit och dit. Har haft övernattningsgäst inatt. Det var riktigt trevligt, kändes som på den gamla goda tiden då vi hade mysiga pyjamaspartyn med snacks och film, samt en MASSA skvaller så klart. Både det ena och det andra kom fram, både glatt och ledsamt. En massa prat och diskussioner blev det sent in på kvällen. Att få slippa sova ensam en natt är alltid trevligt, att ha någon att säga godmorgon till känns tryggt och glatt ända ner i maggropen. Efter en sen frukost med ytterligare snack bar det iväg till den tråkiga byggnaden i väst som jag inte kan längta mindre till varje morgon jag vaknar. Men i eftermiddags möttes jag av en glad nuna som hälsade mig välkommen hem med öppna armar, guuud va trevligt det är.
På lördag ska päronen komma också. Vi ska ha lite Alla hjärtans dagsmys alla fyra. Trevligt att få lite till besök av nära o kära. Alla hjärtansdag känns så krystat. Känns som att den dagen har kommits på bara för att vi människor (särskilt svenskar) är så dåliga på att tala om att vi älskar eller tycker om vissa personer i vårt liv. Egentligen skulle ju denna dag kanske styckas ner och delas ut på resten av årets alla dagar, lite kärlek varje dag gör oss lyckligare och nöjdare med livet.
"Väntar, längtar och suktar" - min vardag nuförtiden!
ciao,
//L
Äh, jag ska inte bli så tråkig med en massa tankar hit och dit. Har haft övernattningsgäst inatt. Det var riktigt trevligt, kändes som på den gamla goda tiden då vi hade mysiga pyjamaspartyn med snacks och film, samt en MASSA skvaller så klart. Både det ena och det andra kom fram, både glatt och ledsamt. En massa prat och diskussioner blev det sent in på kvällen. Att få slippa sova ensam en natt är alltid trevligt, att ha någon att säga godmorgon till känns tryggt och glatt ända ner i maggropen. Efter en sen frukost med ytterligare snack bar det iväg till den tråkiga byggnaden i väst som jag inte kan längta mindre till varje morgon jag vaknar. Men i eftermiddags möttes jag av en glad nuna som hälsade mig välkommen hem med öppna armar, guuud va trevligt det är.
På lördag ska päronen komma också. Vi ska ha lite Alla hjärtans dagsmys alla fyra. Trevligt att få lite till besök av nära o kära. Alla hjärtansdag känns så krystat. Känns som att den dagen har kommits på bara för att vi människor (särskilt svenskar) är så dåliga på att tala om att vi älskar eller tycker om vissa personer i vårt liv. Egentligen skulle ju denna dag kanske styckas ner och delas ut på resten av årets alla dagar, lite kärlek varje dag gör oss lyckligare och nöjdare med livet.
"Väntar, längtar och suktar" - min vardag nuförtiden!
ciao,
//L
Kommentarer
Trackback
