"IQ en miljon"

Föga förvånande har min handlingsplan hos arbetsförmedlingen blivit lite fel. Yrken som interaktionsdesigner, användbarhetsexpert, it-konsult och teknikinformatör har matchats ihop med en handläggare inom branchen för Teknik, transport och bygg. Det borde ju såklart vara Data/IT som jag självklart sa till kvinnan som skrev min handlingsplan.

Så idag var det dags att ringa till dem för att snabbt rätta till det lilla felet. Trodde jag.

Ring  ring
-Arbetsförmedlingen, det är Hannabladablaba.
-Hej jag heter Angelica Larsson och jag vill ändra en grej i min handlingsplan.
-Jaha, då behöver jag ditt personnummer.
-XXXXXX-XXXX
-Angelica, vad är fel?
-Jo, jag kommer att bli uppringd av en handläggare inom en annan branschkategori än den jag vill ha jobb i.
-Ja, men då är det inte fel!
-Ehh, nehej eller jo det är fel bransch, det ska vara Data/IT.
-Det är inte fel Angelica.
-Jo men det är faktiskt det.
-Angelica, kan du komma hit på fredag så kan vi titta på planen tillsammans?
-Nej, tyvärr jag ska resa bort ett tag framöver.
-Ok Angelica, åk då ner på kontoret och be någon av arbetsförmedlarna skriva en lapp åt mig med en påminnelse om att jag ska titta på din plan.
-Jasså, det går inte att fixa till över telefon då? Inte?  Men hur stor skillnad för mötet kommer den här branschkategorin att ha? Jag menar, jag vill ha information om praktik och den informationen lär väl vara densamma oavsett branschkategori?
-Angelica, varför är du så negativ??
-Ehh, jag ehh alltså...negativ, nej men jag är lite stressad för jag vill ju kunna skaffa sån där praktik, ehh ja. Hur gör man det då?
-Angelica, du ,måste prata med arbetsGIVARE, inte arbetsFÖRMEDLARE.
-Jaha, ok då vet jag. Tack hej då.

Scenario: En fin liten kråka sitter på vägen och softar men måste snabbt flytta på sig när en bil raskt närmar sig. Han gör som fåglar gör mest; flyghoppar iväg åt sidan. Men, tyvärr så kommer det en bil där också, så den stackars kråkan donkar rätt in i den bilen. Han tuppar(!) av och blir liggandes på vägen.

Då reagerar den manliga mannen genom att skrika och sätta händerna för ögonen eftersom han (hon) själv är på väg rakt mot den skadade fågeln i egen bil. Mamman utropar att nu flög den sin väg, det är ingen fara längre. Den manliga mannen försöker diskret torka bort tårarna som tydligen rinner längs kinderna, men tänker sen "WTF a man gotta do watta man gotta do" och slutar skämmas för sin blödiga reaktion.

Peace
Angie

Jo förstår ni, jag kan äntligen slappna av för jag har hittat mig själv. Det tog bara 25 år för mig att hitta min rätta identitet, till skillnad från de stackars satar som får leta hela livet.

Peeps, this is me



Nä, nu ska jag dra till affären och köpa en back Jolt-cola. Kan ju behövas om man säger så.

Peace
Angie

Ujuj vad tomt det blir när man kommer hem efter en resa. Tristessen äter upp mig.

Jag har försökt att plugga, men min totala brist på motivation kombinerat med en bedömning från en byråkratisk universitetsnisse gjorde att jag lägger ner det. Jag har lusläst arbetsannonser och fantiserat om att det verkligen är mig de vänder sig til när de skriver "Du sitter i nya, fräscha lokaler i centrala Stockholm...Du arbetar i ett dynamiskt team med högt i tak.."

Det var en, tydligen, klok själ som frågade för någon dag sedan vad som ska hända med mig nu. Jag skrattade bort frågan lite nervöst, skruvade på mig och bytte samtalsämne efter att bestämt hävdat att det löser sig. He lös'ej, liksom. Men nu, när vardagen smyger sig äckligt nära inpå förstår jag vad han menade. Jag försöker skruva ännu mer på mig, typ 360 grader men det hjälper inte. Vad ska hända med mig nu? Jag är 25 år, jag plockar upp strumpor från govet på mammas inbedjan, jag går under barnförsäkring, jag är arbetslös, jag har alltså ingen inkomst, jag har inget eget boende, jag har inget, hmm, love life, jag har inga planer, jag har ingen karaktär.

Däremot har jag ett fint examensbevis som ligger noggrant inpackat i en fin papperficka med norrsken på samt  ett nätt studielån på en kvarts miljon.

Jag tackar min lyckliga stjärna att jag röstade blått. Storsatsning på ung arbetskraft + lågkonjunktur = rött och således plus-minus-noll. 

Sen är det ju det där om jag ska skapa en ny chans att svara på frågan eller inte...

Peace
Angie

Jag har kommit hem från en av de bästa semestrarna. Igen. Tänk att jag bara åker på bästa semestrar hela tiden.

Taken together
Jag har så sjukt ont i grenen, min hand är förlamad, rösten har jag tappat, blåsorna på fötterna är spräckta, Bullens pilsnerkorv är förtärd, cykelväxeln är växlad ur led, kamerabatteriet är urladdat, svetten är en accessoar, nattkylan är min vän, ögonen är förlamade av vackra vyer, myggorna är mätta, vattendunken är snustorr, plastbandet är borttaget och solkrämen är slut. Jag gråter av lycka över det jag fick uppleva och jag gråter över att jag inte kunde stanna kvar.
















Peace
Angie


Ps. Did I tell you that you look wonderfull tonight?